Framsteg inom Kemi under de senaste seklen har ju onekligen skapat ett enormt antal uppfinningar och produkter som gör världen rikare och ger oss nya möjligheter. En del av alla produkter är nog sånt som många känner till. Men det kan också finnas en del helt vanliga produkter som man inte tänker på att de faktiskt är produkter som aldrig skulle ha funnits till om inte kemin fanns. här är tio produkter som finns tack vare världshistoriens kemister.
1. Penicillin
Visste du att Penicillinet upptäcktes av en slump? Det hände i samband med att den skotska biologen Alexander Fleming höll på att analysera stafylokockbakterier. En slarver som han var så glömde han att städa undan stafylokockodlingarna när han tog semester. När han kom hem såg han att odlingarna hade infekterats av en mögelsvamp. Det som förvånade honom var att alla stafylokocker runtomkring mögelsvampen var borta. Han listade snabbt ut att mögelsvampen hade egenskapen att kunna döda bakterier. Man började sälja penicillin 1941, och storskalig produktion utvecklades 1944 av att kemiingenjör Margaret Hutchinson Rousseau. 1945 fick Fleming nobelpris i medicin tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey som hade hjälpt till med att utveckla penicillinet.
2. Suketter
Sötningsmedel har länge varit älskade av många som av olika anledningar inte använder socker i kaffet. Men de är omdiskuterade, inte minst suketter som är ett handelsnamn för cyklamat och sackarin. Frågan om sötningsmedel har länge cirkulerat omkring hur hälsosamma de egentligen är. Sackarin är det första artificiella sötningsmedlet och upptäcktes år 1879. Året därefter patenterades det som ett alternativ till socker. Under andra världskrigets ransoneringstider fick sackarinet ett genomslag eftersom det var betydligt billigare att framställa än vanligt socker.
3. Handsprit
Handsprit eller desinfektionssprit är ju onekligen en enormt viktig hygienprodukt, kanske framförallt för sjukvården. Men det är ju något som används lite överallt i samhället. Handsprit är inte svår att framställa och består av ett fåtal ingredienser, men det är också en sån där produkt som vi inte skulle ha haft om vi inte hade haft kemister. Den här produkten består ju till stor del av ren alkohol, eller etanol, något som man måste ta fram på kemisk väg.
Det vanligaste receptet som också WHO har antagit som standard framställs genom att blanda ihop 96%-ig etanol, 98%-ig glycerin och 3%-ig Väteperoxid. Etanol är ”ren” alkohol med den kemiska formeln C2H5OH. Man tror att det var persiska alkemister som Geber (721–776) och Al-Razi (864–930) som var först med framställning av hyfsat ren etanol genom destillering.
4. Batterier
Visste du att batterier skapar elektricitet genom kemiska reaktioner? Det första uppladdningsbara batteriet var blybatteriet eller blyackumulatorn som uppfanns av den franska fysikern Gaston Planté 1859. Just sådana batterier är de som har varit vanligast för batterier till Elbilar. Dessutom är de billigare att framställa än många senare typer av batterier. Den stora upptäckten som gör batterierna möjliga är den kemiska framställningen av Svavelsyra som förövrigt även kallats vitriololja i Sverige. Den kemiska beteckningen är: H2SO4. Svavelsyra har varit välkänt väldigt länge och bland annat använts tidigt inom medicin. Bland andra den grekiska fysikern Dioscorides (40-90 e.Kr.) och den Romerska naturalisten Pliny the Elder (23–79 E.Kr.) beskrev ämnets egenskaper. Först 1736 lyckades den framställas i industriell skala genom den engelska apotekaren Joshua Ward. Framställning av Svavelsyra är viktig för bland annat katalysatorer och elektrolyter.
5. Pillret
Vi har den amerikanske kemisten Russell Earl Marker (1902-1995) att tacka för att vi har piller i olika former till sånt som vitaminer och mediciner. Han hade ett intresse av progesteron, ett stereoidhormon som idag används mycket inom biokemi och biosyntes. Marker letade efter plantor med progesteron-liknande molekyler och fann att jams, eller mexikansk brödrot, skulle vara bra att använda. Från den här grönsaken kunde han lätt isolera en beståndsdel som han använde för att tillverka semisyntetisk progesteron. Därefter skapade han det första ätbara pillret.
6. Pet-flaskor
En uppfinning som också har blivit en av världens allra största miljöbovar är den vanliga plasten Polyeten. Utan polyeten skulle vi t.ex. inte haft pet-flaskor. Till den ljusa sidan hör ju att ungdomsidrotten kan tjäna pengar på att samla flaskor och få pant på dom. Polyeten, PE, eller etenplast, är en delkristallin termoplast med den kemiska formeln (C2H4). Precis som Penicillinet tillkom Polyeten av ett misstag. Ett dubbelt misstag kan man faktiskt säga. Det skedde första gången 1898 då den tyske kemisten Hans von Pechmann råkade hetta upp diazometan vilket inte var det han planerade. Den första industriellt gångbara processen för framställning upptäcktes också av ett misstag, den här gången av två personer, de brittiska kemisterna Eric Fawcett och Reginald Gibson år 1933.
7. Bakelittelefonen
Nåja, bakelittelefoner används inte idag, men man kan nog hitta en hos en gammal släkten. Om inte så kan man ju beundra den tekniska utvecklingen på muséer. Bakeliten uppfanns av Leo Baekeland i Yonkers, New York någonstans omkring 1907–1909. Det är en hårdplast som inte är smältbar. Bakelittelefon är också namnet på den svenska standardtelefonen av bakelit som producerades och såldes av Eriksson i över trettio år mellan 1931 och 1962.
8. Nylon
Balklänningar och nylonstrumpor skulle vi ha saknat tillsammans med en stor del av 1900-talets modeflugor om inte den fransk-amerikanska kemisten Éleuthère Irénée du Pont inte hade upptäckt nylonmaterialet. Han hade arbetat med krut och cellulosabaserade färger, och började senare experimentera med att skapa ett cellulosabaserade fibrer. Det tog honom elva år att utveckla nylonfibrer. Först 1935 var den slutgiltiga polymern 6-6 färdig. Nylonmaterialet släpptes på marknaden 1940. 1300 ton av det här materialet producerades under samma år.
9. Polyester
Utvecklingen av det syntetiska materialet polyester följde nylonet hack i häl. Delvis samma metoder användes och samma peroner som hade varit med om att skapa nylonet fick fram polyestermaterialet, ett material som idag används mycket framförallt i klädindustrin. Det var John Rex Whinfield tilsammans med kamraten James Tennant Dickson som återupplivade arbeten som du Pont hade övergivit och skapade eller Polyetentereftalat eller PET som är en delkristallin termoplast.
10. Den här skärmen du tittar på
Bildskärmar har inte funnits längre än sedan 1960-talet. Uppfinningen som behövdes för att datorskärmar är Katodstrålerör eller förkortat CRT. Katodstråleröret uppfanns faktiskt så tidigt som 1897 den tyska fysikern och nobelprisvinnaren Ferdinand Braun. Det var först på 1960-talet som tekniken var så utvecklad att man kunde göra bildskärmar, men det var för att datorerna inte var tillräckligt kraftfulla. Under början av 2000-talet ersattes dock nästan alla platta bildskärmar med LCD- eller plasmateknik.